torsdag 15 oktober 2009
fredag 9 oktober 2009
Dagens norgehistoria
Ingen sammanfattar beslutet om årets fredpris bättre Fredrik Johansson i följande kommentar:
noterar att den norska Nobelkommitténs tradition att sniffa lim på mötena till slut tog ut sin verkliga rätt
noterar att den norska Nobelkommitténs tradition att sniffa lim på mötena till slut tog ut sin verkliga rätt
måndag 24 augusti 2009
Dags att tvätta byket
Debatten runt Aftonbladets mycket tveksamma artikel om de påstådda israeliska organstölderna förs i mångt och mycket med kraftiga övertoner. Den israeliska överreaktionen har i allra högsta grad spelat Aftonbladet i händerna eftersom debatten nu kommit att handla om tryckfriheten istället för frågan om varför tidningen väljer att publicera uppenbart illa underbyggda och insinuanta artiklar.
För er som inte läst artikeln så gör det här, i mina ögon är den logiska argumentationskedjan ihopskarvad med sådan bristande precision att ett durkslag ter sig mer vattentätt. Hela artikeln tar sin utgångspunkt i en organförsäljningshärva i USA, där den huvudanklagade är jude. Detta binds sedan samman med journalistens Donald Boströms hörsägen från 1992 (!). Ett ganska enkelt fall av "guilt by association". Judar är inblandade i organskandaler idag, varför skulle således inte ryktena från 1992 vara sanna? Jag tycker det är synd att Aftonbladet tillåts komma undan med att publicera illa underbyggd sensations journalistik, som dessutom ligger nära traditionella antisemitiska myter, enbart för att den israeliska regeringen valt detta tillfälle för att resa ragg.
Även Cordelia Edvardsson från SVD är inne på samma spår och skriver en lysande artikel om situationen.
För er som inte läst artikeln så gör det här, i mina ögon är den logiska argumentationskedjan ihopskarvad med sådan bristande precision att ett durkslag ter sig mer vattentätt. Hela artikeln tar sin utgångspunkt i en organförsäljningshärva i USA, där den huvudanklagade är jude. Detta binds sedan samman med journalistens Donald Boströms hörsägen från 1992 (!). Ett ganska enkelt fall av "guilt by association". Judar är inblandade i organskandaler idag, varför skulle således inte ryktena från 1992 vara sanna? Jag tycker det är synd att Aftonbladet tillåts komma undan med att publicera illa underbyggd sensations journalistik, som dessutom ligger nära traditionella antisemitiska myter, enbart för att den israeliska regeringen valt detta tillfälle för att resa ragg.
Även Cordelia Edvardsson från SVD är inne på samma spår och skriver en lysande artikel om situationen.
onsdag 12 augusti 2009
Game over
Efter denna artikel så kanske socialdemokraterna dammar av dessa gamla förslag.
I höstas så presenterade nämligen (s) sex punkter för att skapa en ny datorspelspolitik. Visst låter det lite häftigt, politiker som börjar gilla det här med datorspelsbusiness. Det är ju alltid bra pr att associeras med coola branscher och trender. Vem minns inte Leif Pagrotskys eviga minglande med diverse musikartister på den tiden då det svenska musikundret var det nya svarta.
Om man skärskådar sossarnas punkter så verkar dock ingen av dem ta krafttag mot de faktorer som verkar göra att Grin går mot ruinens brant. Jag tror knappast att vare sig en ny dataspelsprofessor, en statlig arbetsgrupp eller en politk rörande dataspelens roll i kulturen gör att folk köper medelmåttiga dataspel. Dataspelsbranschen fungerar väl som vilken bransch som helst, ser man till att göra saker som folk vill ha så löser det sig. Nu verkar det tyvärr inte som att Grin gjort de och således får de ta de tråkiga konsekvenserna av det.
Hur vore det om den samlade politikerkåren lät bli att försöka få oss bli världsledande på det som för tillfället är mest glättigt, och låta oss bli världsledande på att få göra som vi vill. Det torde troligen resultera i att exempelvis de dataspelsnissar som har tillräckligt mycket drivkraft producerar mer kvalitativa resultat än vilken statlig beredning som helst!
I höstas så presenterade nämligen (s) sex punkter för att skapa en ny datorspelspolitik. Visst låter det lite häftigt, politiker som börjar gilla det här med datorspelsbusiness. Det är ju alltid bra pr att associeras med coola branscher och trender. Vem minns inte Leif Pagrotskys eviga minglande med diverse musikartister på den tiden då det svenska musikundret var det nya svarta.
Om man skärskådar sossarnas punkter så verkar dock ingen av dem ta krafttag mot de faktorer som verkar göra att Grin går mot ruinens brant. Jag tror knappast att vare sig en ny dataspelsprofessor, en statlig arbetsgrupp eller en politk rörande dataspelens roll i kulturen gör att folk köper medelmåttiga dataspel. Dataspelsbranschen fungerar väl som vilken bransch som helst, ser man till att göra saker som folk vill ha så löser det sig. Nu verkar det tyvärr inte som att Grin gjort de och således får de ta de tråkiga konsekvenserna av det.
Hur vore det om den samlade politikerkåren lät bli att försöka få oss bli världsledande på det som för tillfället är mest glättigt, och låta oss bli världsledande på att få göra som vi vill. Det torde troligen resultera i att exempelvis de dataspelsnissar som har tillräckligt mycket drivkraft producerar mer kvalitativa resultat än vilken statlig beredning som helst!
tisdag 21 juli 2009
Resa i österled
Spenderar de närmaste två veckorna i Kina, för intresserade så kommer det komma kontinuerliga uppdateringar på kinafuffare2009.blogspot.com.
måndag 13 juli 2009
Det den ena handen ger...
President Obama är ute och missionerar i världen, G8 och Afrika är det som har varit i fokus på senaste tiden.
Bland annat var Obama med och fixade så att G8 lovade att satsa 160 miljarder kronor för att förbättra jordbruket i Afrika. Sedan så höll han ett bejublat tal i Ghana där han lade ut sina visioner för Afrika ska lyftas ur fattigdom.
Fagra ord är enkelt. Handling är svårt. Tror nog att det vore mer uppskattat från världens fattiga om Obama (och resten av G8) hade verkat för att avskaffa den industrialiserade världens jordbrukssubventioner. EU lägger cirka €50 miljarder om året medan USA lägger cirka $57 miljarder om året för att subventionera jordbruket. Detta stöd håller olönsamma gårdar under armarna och medverkar till prisdumpning av jordbruksvaror som slår undan möjligheten för andra länders jordbruk att sälja sina produkter på dessa marknader.
Kanske skulle bli mer effektivt om marknaden fick fungera lite friare från Bryssel- respektive Washingtonbaserade pekpinnar.
Men nä, det är ju enklare att ösa ut pengar till dels jordbrukarna på ena sidan och sedan göra en gullig biståndssatsning på andra sidan. Blir bättre rubriker på det sättet!
Bland annat var Obama med och fixade så att G8 lovade att satsa 160 miljarder kronor för att förbättra jordbruket i Afrika. Sedan så höll han ett bejublat tal i Ghana där han lade ut sina visioner för Afrika ska lyftas ur fattigdom.
Fagra ord är enkelt. Handling är svårt. Tror nog att det vore mer uppskattat från världens fattiga om Obama (och resten av G8) hade verkat för att avskaffa den industrialiserade världens jordbrukssubventioner. EU lägger cirka €50 miljarder om året medan USA lägger cirka $57 miljarder om året för att subventionera jordbruket. Detta stöd håller olönsamma gårdar under armarna och medverkar till prisdumpning av jordbruksvaror som slår undan möjligheten för andra länders jordbruk att sälja sina produkter på dessa marknader.
Kanske skulle bli mer effektivt om marknaden fick fungera lite friare från Bryssel- respektive Washingtonbaserade pekpinnar.
Men nä, det är ju enklare att ösa ut pengar till dels jordbrukarna på ena sidan och sedan göra en gullig biståndssatsning på andra sidan. Blir bättre rubriker på det sättet!
fredag 3 juli 2009
Mamma, pappa, barn... GIV AKT!
Solen skiner, vågorna kluckar stillsamt mot de soldränkta bohuslänska klipporna. Perfekt väder för lata dagar vid havet. Det enda som borde väcka irritation är den i allt väsenligt för stora mängden maneter som parkerat sig i badplatserna. Nu finns det ju dock andra saker som stör sommarfriden än envisa brännmaneter, en sådan sak är den återigen uppblossade diskussionen kring föräldraförsäkringen.
Millimeterrättvisans rödgröna försvarare har länge propagerat för en kvoterad föräldraförsäkring, dock heter det individualiserad försäkring på nyspråk. Med jämna mellanrum så rapar även socialliberaler upp samma galla. För ett par veckor sedan så gjorde Birgitta Ohlsson (fp) ett utspel där hon tyckte att nu var det banne mig dags att individualisera! Förvisso i ett första steg, där försäkringen delades i tre delas. En till mamma, en till pappa och sedan en att dela på. Detta utspel har skummat upp debattens vågor både i ex. Almedalen, där Göran Hägglund igår gick till storms mot idén, men även i bloggosfären.
Många "liberaler" har fastnat i en strid om ord för att diskutera varför det är liberalt att tycka om kvotering. Bland annat i denna bloggpost där Martin Ängby menar att det självklart är så att försäkringen ska kvoteras eftersom familjen inte kan antas fatta det beslut då det är ett konservativt antagande, utan i och med att individen bör vara den minsta beslutsenheten så då bör staten bestämma hur försäkringen ser ut. Liberalt va?
Ska vi ta och börja från början?
Två individer bestämmer sig för att skaffa barn och efter nio månader så kommer den efterlängtade bebisen. Med det följer föräldraskapets alla förpliktelser men även den stora glädje det innebär att få ett eget barn. Man kan tycka vad man vill om betydelsen av begreppet familj, men till syvende och sist så har ju faktiskt i och med barnets ankomst en liten barnfamilj skapats. Familjen är ju dock ingen levande organism under den byggs upp av ett antal individer som tillsammans kompromissar sig fram till beslut som fungerar. I och med att varje familj består av olika uppsättningar av individer så kommer också besluten att se olika ut, allt för att kunna matcha så bra som möjligt med respektiv familjens förutsättningar. Varje familj är unik och låt det vara så även i fortsättningen, varje föräldrapar är sannerligen mångfalt mer insatta i vilka lösningar som passar just dem än vad diverse riksdagspolitiker är.
Millimeterrättvisans rödgröna försvarare har länge propagerat för en kvoterad föräldraförsäkring, dock heter det individualiserad försäkring på nyspråk. Med jämna mellanrum så rapar även socialliberaler upp samma galla. För ett par veckor sedan så gjorde Birgitta Ohlsson (fp) ett utspel där hon tyckte att nu var det banne mig dags att individualisera! Förvisso i ett första steg, där försäkringen delades i tre delas. En till mamma, en till pappa och sedan en att dela på. Detta utspel har skummat upp debattens vågor både i ex. Almedalen, där Göran Hägglund igår gick till storms mot idén, men även i bloggosfären.
Många "liberaler" har fastnat i en strid om ord för att diskutera varför det är liberalt att tycka om kvotering. Bland annat i denna bloggpost där Martin Ängby menar att det självklart är så att försäkringen ska kvoteras eftersom familjen inte kan antas fatta det beslut då det är ett konservativt antagande, utan i och med att individen bör vara den minsta beslutsenheten så då bör staten bestämma hur försäkringen ser ut. Liberalt va?
Ska vi ta och börja från början?
Två individer bestämmer sig för att skaffa barn och efter nio månader så kommer den efterlängtade bebisen. Med det följer föräldraskapets alla förpliktelser men även den stora glädje det innebär att få ett eget barn. Man kan tycka vad man vill om betydelsen av begreppet familj, men till syvende och sist så har ju faktiskt i och med barnets ankomst en liten barnfamilj skapats. Familjen är ju dock ingen levande organism under den byggs upp av ett antal individer som tillsammans kompromissar sig fram till beslut som fungerar. I och med att varje familj består av olika uppsättningar av individer så kommer också besluten att se olika ut, allt för att kunna matcha så bra som möjligt med respektiv familjens förutsättningar. Varje familj är unik och låt det vara så även i fortsättningen, varje föräldrapar är sannerligen mångfalt mer insatta i vilka lösningar som passar just dem än vad diverse riksdagspolitiker är.
torsdag 25 juni 2009
Historiens vingslag
2009 är ett jubileernas år i Sverige. Många är säkert medvetna om att det i år är 200 år sedan det svensk riket sprängdes och den östra rikshalvan (Finland) blev en del av Ryssland. Finland hade då varit en naturlig del av Sverige sedan 1200-talet. Mer om detta jubileum kan läsas på Märkesårets hemsida.
Ett annat jubileum som troligen inte kommer få fullt lika stor uppmärksamhet är att det i år är 300 år sedan Slaget vid Poltava ägde rum. Slaget var startpunkten på det svenska stormaktsväldets sammanbrott och början på en period av rysk dominans vid Östersjön (samma dominans som ledde till att Finland bröts loss 100 år senare). Som sagt, detta jubileum kommer nog få relativt begränsad uppmärksamhet i Sverige. Annorlunda är det dock i Ukraina där en staty av Karl XII kommer resas av västvänliga ukrainare som ser den svenske krigarkonungen som en hjälte i kampen mot att stoppa den ryska expansionen. Detta tilltag uppskattas dock inte av ryssvänliga ukrainare så måhända kommer ett av den svenska historiens viktigaste slag att ge upphov till smärre skärmytslingar även i modern tid. Historiens vingslag slutar sannerligen aldrig att slå.
Om det finns behov att ytterligare fördjupa sin kunskaper om Slaget vid Poltava så rekommenderas Peter Englunds utmärkta bok Poltava.
Ett annat jubileum som troligen inte kommer få fullt lika stor uppmärksamhet är att det i år är 300 år sedan Slaget vid Poltava ägde rum. Slaget var startpunkten på det svenska stormaktsväldets sammanbrott och början på en period av rysk dominans vid Östersjön (samma dominans som ledde till att Finland bröts loss 100 år senare). Som sagt, detta jubileum kommer nog få relativt begränsad uppmärksamhet i Sverige. Annorlunda är det dock i Ukraina där en staty av Karl XII kommer resas av västvänliga ukrainare som ser den svenske krigarkonungen som en hjälte i kampen mot att stoppa den ryska expansionen. Detta tilltag uppskattas dock inte av ryssvänliga ukrainare så måhända kommer ett av den svenska historiens viktigaste slag att ge upphov till smärre skärmytslingar även i modern tid. Historiens vingslag slutar sannerligen aldrig att slå.
Om det finns behov att ytterligare fördjupa sin kunskaper om Slaget vid Poltava så rekommenderas Peter Englunds utmärkta bok Poltava.
torsdag 18 juni 2009
Grötkapital
Idag så hade jag förmånen att avnjuta ett trevligt frukostseminarium ute på Sjömagasinet. Förutom vädret så var det en kalasbra tillställning.
En av talarna pratade om hur mycket entreprenörskap det fanns i Göteborg och det exemplifierades av tävlingen MyMission och det nyinrättade Nystartskontoret som öppnade i Angered häromdagen. Dock nämndes det inte ett enda ord om hur många företag som faktiskt startats i Göteborg eller om det gick bra för dem.
Ofta känns det som att det blir väl mycket fokus på att skapa strukturer som ska skapa entreprenörer. Vore det inte mer värt att lägga alla dessa pengar på en ny form av riskkapitalfonder istället för fina kontor och dylikt. Vi skulle kunna kalla fonderna för grötkapitalfonderna. Hos dem skulle alla som har en relativt trovärdig idé kunna få ett stipendium värt cirka 6-12 månaders försörjning så att man skulle kunna ta tjänstledigt eller dylikt och sedan köra 100% för att se om idén flyger. Lite som friår fast med mer substans!
Släpp fångarna loss det är sommar!
p.s. äras den som äras bör, jag har inte kommit på begreppet grötkapital själv utan det härstämmar från denna blogg d.s.
p.p.s. jag inser naturligtvis att jag också diskuterar en ny struktur för att främja entreprenörskap ;) d.s.
En av talarna pratade om hur mycket entreprenörskap det fanns i Göteborg och det exemplifierades av tävlingen MyMission och det nyinrättade Nystartskontoret som öppnade i Angered häromdagen. Dock nämndes det inte ett enda ord om hur många företag som faktiskt startats i Göteborg eller om det gick bra för dem.
Ofta känns det som att det blir väl mycket fokus på att skapa strukturer som ska skapa entreprenörer. Vore det inte mer värt att lägga alla dessa pengar på en ny form av riskkapitalfonder istället för fina kontor och dylikt. Vi skulle kunna kalla fonderna för grötkapitalfonderna. Hos dem skulle alla som har en relativt trovärdig idé kunna få ett stipendium värt cirka 6-12 månaders försörjning så att man skulle kunna ta tjänstledigt eller dylikt och sedan köra 100% för att se om idén flyger. Lite som friår fast med mer substans!
Släpp fångarna loss det är sommar!
p.s. äras den som äras bör, jag har inte kommit på begreppet grötkapital själv utan det härstämmar från denna blogg d.s.
p.p.s. jag inser naturligtvis att jag också diskuterar en ny struktur för att främja entreprenörskap ;) d.s.
Nu är det sommar
Ute öser regnet ner och köerna ringlar sig långa utanför systembolaget. Visst är det svensk sommar ändå nu när landets inofficiella nationaldag närmar sig. Vädret och de lite upphaussade traditionerna till trots så är ändå midsommar en av de absolut trevligaste helgerna. För även om de mörka molnen skymmer sinnet för tillfället så är Sverige ett förbaskat trevligt land. Nä, innan det är dags att bege sig ute till den fagra västkusten och insupa havsluft och äta skaldjur så tänkte jag bjuda på lite kultur.
Dagens Rocky är som alltid läsvärd, i dag myntar den lille hunden även ett alldeles underbart ord "kulturstekare". Min tankar går direkt till vilda rödvinsfester där personer i stilrena och sobra frisyrer och glasögon diskuterar tysk diktning samtidigt som de beklär väggarna med tavlor av sten. För att lätta upp dessa associationer så tänkte jag bjuda på lite skön musik också som lugnt kan vagga oss in i den sommaro som med rätta snart borde sänka sig över mellanmjölkens land.
Glad midsommar!
Dagens Rocky är som alltid läsvärd, i dag myntar den lille hunden även ett alldeles underbart ord "kulturstekare". Min tankar går direkt till vilda rödvinsfester där personer i stilrena och sobra frisyrer och glasögon diskuterar tysk diktning samtidigt som de beklär väggarna med tavlor av sten. För att lätta upp dessa associationer så tänkte jag bjuda på lite skön musik också som lugnt kan vagga oss in i den sommaro som med rätta snart borde sänka sig över mellanmjölkens land.
Glad midsommar!
onsdag 17 juni 2009
Kluvenhet
Sitter på jobbet och känner mig lite kluven.
Å ena känner jag att jag borde jobba lite mer i dag men alla jag ska ringa till har slutat för dagen samt att jag känner mig lite väl mosig i huvudet för att börja skriva saker och ting.
Å andra sidan känner jag att om jag nu går hem så kommer gå och och oja mig för att jag gjorde ditten och datten.
Dilemma!
Å ena känner jag att jag borde jobba lite mer i dag men alla jag ska ringa till har slutat för dagen samt att jag känner mig lite väl mosig i huvudet för att börja skriva saker och ting.
Å andra sidan känner jag att om jag nu går hem så kommer gå och och oja mig för att jag gjorde ditten och datten.
Dilemma!
tisdag 12 maj 2009
It's the fact stupid!
Många beslut fattas baserat på känsla. Ibland går det bra, ibland borde en större portion med logik och fakta blandas in.
Någon som försöker motverka detta är Hans Rosling, läkare från KI.
I denna video ställer han svininfluensan i proportion till TBC. Tänkvärt.
Disclaimer:
Gapminder kan vara allvarligt beroendeframkallande för statistiknördar (och andra som gillar att trixa med siffror)
Någon som försöker motverka detta är Hans Rosling, läkare från KI.
I denna video ställer han svininfluensan i proportion till TBC. Tänkvärt.
Disclaimer:
Gapminder kan vara allvarligt beroendeframkallande för statistiknördar (och andra som gillar att trixa med siffror)
torsdag 7 maj 2009
Dagens motto
All men and women are created equal, each of them is endowed with unlimited creativity, and each of them is a potential entrepreneur.
måndag 4 maj 2009
Gärna medalj men först en rejäl pension
Det finns mången kritik att rikta mot världens forna kolonialmakter för sitt beteende i andra världsdelar. Dock tycker jag att det är intressant när ruterna sitter i.
I och för sig kan det visa sig vara ganska symptomatiskt för alla länder som ber folk att dö för dem att de inte är särskilt duktig på att ta hand om efterspelet. Frankrike har exempelvis först på senare tid givit pension till deras afrikanska soldater (från Andra Världskriget) medan de, det tog ca. 50 år innan Tyskland betalade ersättning de afrikanska soldater som slogs i Första Världskriget, Svenska försvarsmakten har ex. fått en hel del kritik för att missa det här med psykologer till återvändande soldater från utlandsstyrkan.
Nu är det Storbritanniens tur. Gurkhasoldater som kommer från Nepal har kämpat för britterna i århundraden men har ingen som helst rättighet att bosätta sig och leva sin resterande liv i Storbritannien. Något man kanske skulle kunna tycka vore rätt och riktigt. Dem vars blod man ber om bör kanske få viss kompensation efter avslutad tjänstgöring.
Det som är det intressanta i kråksången är det är Labourregeringen som säger nej till detta (jag trodde socialisterna var de snälla gossarna som ville alla väl och mest av allt i världen önskade rättvisa, solidaritet och jämlikhet). Efter en hel del protester så röstade ett antal Labour MP:s mot sin egen regeringen och även om en del frågor återstår så ligger nu vägen öppen för gurkhasoldaterna att få bosätta sig i Storbritannien.
I och för sig kan det visa sig vara ganska symptomatiskt för alla länder som ber folk att dö för dem att de inte är särskilt duktig på att ta hand om efterspelet. Frankrike har exempelvis först på senare tid givit pension till deras afrikanska soldater (från Andra Världskriget) medan de, det tog ca. 50 år innan Tyskland betalade ersättning de afrikanska soldater som slogs i Första Världskriget, Svenska försvarsmakten har ex. fått en hel del kritik för att missa det här med psykologer till återvändande soldater från utlandsstyrkan.
Nu är det Storbritanniens tur. Gurkhasoldater som kommer från Nepal har kämpat för britterna i århundraden men har ingen som helst rättighet att bosätta sig och leva sin resterande liv i Storbritannien. Något man kanske skulle kunna tycka vore rätt och riktigt. Dem vars blod man ber om bör kanske få viss kompensation efter avslutad tjänstgöring.
Det som är det intressanta i kråksången är det är Labourregeringen som säger nej till detta (jag trodde socialisterna var de snälla gossarna som ville alla väl och mest av allt i världen önskade rättvisa, solidaritet och jämlikhet). Efter en hel del protester så röstade ett antal Labour MP:s mot sin egen regeringen och även om en del frågor återstår så ligger nu vägen öppen för gurkhasoldaterna att få bosätta sig i Storbritannien.
fredag 1 maj 2009
Das Partei
Det fina med första maj är nästan att det blir lite som ett skådespel. De blodsröda fanorna dammas av tillsammans med revolutionsromantiken.
Förra året, då första maj var något mer kulen och mulen, begav jag mig till Götaplatsen och kikade på Mona Sahlins tal så slogs jag av arbetarrörelsens något stelnade stilkänsla.
Pampiga fasader och röda banderoller med en vit cirkel på där partiloggan ryms - kitsch á la Nürnberg 1938. Lovely
Blodsröda fanor samt att tilltala åhörarna "kamrater" - kitsch á la Moskva 1953. Lovely
Nä, om man skulle slå sig ner på balkongen och tacka arbetarrörelsen för de åtminstone försett oss med en ledig vårdag.
Förra året, då första maj var något mer kulen och mulen, begav jag mig till Götaplatsen och kikade på Mona Sahlins tal så slogs jag av arbetarrörelsens något stelnade stilkänsla.
Pampiga fasader och röda banderoller med en vit cirkel på där partiloggan ryms - kitsch á la Nürnberg 1938. Lovely
Blodsröda fanor samt att tilltala åhörarna "kamrater" - kitsch á la Moskva 1953. Lovely
Nä, om man skulle slå sig ner på balkongen och tacka arbetarrörelsen för de åtminstone försett oss med en ledig vårdag.
Sköna maj välkommen till vår bygd igen
Maj igen, solen skiner och Göteborg visar sig från sin allra bästa sida. Snart är det dags för revolutionsromantiken att slå ut i full blom tillsammans vitsipporna och de andra vårblommorna.
Under morgonens promenad så gick jag förbi en affisch som rörde dagens begivenheter. Det var en stor affisch med titeln "Frihetlig Första Maj". Det lätt ju fint och trevligt, frihet är ju en helt okej grej. Det som dock störde harmonin var den bild som prydde hela affischen, troligen var den tagen från ett tidigare Första Maj tåg då den visade ett gäng ungdomar, klädda i vänster-utstyrsel 1A, som bar en stor banderoll där följande budskap ståtade:
KAPITALIST NU SKA DU DÖ!
Frihetligt och fint.
Under morgonens promenad så gick jag förbi en affisch som rörde dagens begivenheter. Det var en stor affisch med titeln "Frihetlig Första Maj". Det lätt ju fint och trevligt, frihet är ju en helt okej grej. Det som dock störde harmonin var den bild som prydde hela affischen, troligen var den tagen från ett tidigare Första Maj tåg då den visade ett gäng ungdomar, klädda i vänster-utstyrsel 1A, som bar en stor banderoll där följande budskap ståtade:
KAPITALIST NU SKA DU DÖ!
Frihetligt och fint.
torsdag 30 april 2009
Det här är bra!
Fredrik Federley var uppenbarligen inte särskilt imponerad av regeringens senaste kafferast-beslut. Nu anmäler han regeringen till KU, inte helt vanligt om man tillhör majoriteten men helt rätt!
tisdag 28 april 2009
Det här var kanske inte särdeles genomtänkt...
Pentagon lågsniffar med en jumbojet över New York utan att berätta för någon. Inte uppskattat.
Det blir dessutom inte bättre av att det visade sig vara ett av planen som används som Air Force One. Obama inte glad.
Det blir dessutom inte bättre av att det visade sig vara ett av planen som används som Air Force One. Obama inte glad.
fredag 24 april 2009
Rätt vs. fel
Anders Fogh Rasmussen sa en gång:
"Om man får kritik av Göran Persson så vet man att man gjort någonting rätt."Lite samma tankar, fast tvärtom får man när man läser följande artikel.
"När man får beröm av Lars Ohly så vet man att man har gjort någonting fel."
torsdag 23 april 2009
Avdelning: "Jag har för lite att göra på mitt jobb"
Alla har vi väl rest utomlands och svurit över att olika länder har olika standarder på saker och ting. Särskilt irriterande är eluttagen. Åhhh, om bara någon kunde fixa det! Ack och ve. Jämmer och elände.
Men var lugna! Europaparlamentet rycker återigen ut när vi som mest behöver det.
Anna Hedh slår på stora trumman för att EU äntligen ska fixa så att vi stackars konsumenter slipper krångel och bekymmer. Tack!
I normalfallet kan det här tyckas som ytterligare ett område där politiker har lite för mycket tid för sitt eget bästa och således måste fylla det med att reglera och fixa någonting. Det intressanta i just den här kråksången är dock följande passage i hennes inlägg:
Återigen ett världsproblem löst! Skönt.
Men var lugna! Europaparlamentet rycker återigen ut när vi som mest behöver det.
Anna Hedh slår på stora trumman för att EU äntligen ska fixa så att vi stackars konsumenter slipper krångel och bekymmer. Tack!
I normalfallet kan det här tyckas som ytterligare ett område där politiker har lite för mycket tid för sitt eget bästa och således måste fylla det med att reglera och fixa någonting. Det intressanta i just den här kråksången är dock följande passage i hennes inlägg:
Teleföretagen (Nokia, Ericsson, Samsung m.fl.) har nyligen beslutat att ta fram en gemensam standard för mobilladdare. Tyvärr kommer den laddaren inte vara färdig före 2012. Enligt ansvarig kommissionär Günter Verhaugen kan varken miljön eller konsumenterna vänta så länge. EU har standardiserat liknande områden tidigare och det borde inte ta så lång tid att lösa problemet själv innan 2012, kanske redan till nästa sommar.Telekomföretagen har alltså redan insett problemet och börjat åtgärda problemet! Ändå ska Europaparlamentet in och kladda. En annan tanke som slår mig är, om de nu inte är nöjda med att de stora företagen klarar av detta. Vem ska göra det då? Ska politikerna löda ihop dem själva? Man blir än mer fundersam när man läser nästa passage.
- En av de saker EU kan tänka sig att titta vidare på är en laddare som automatiskt stängs av när telefonen är färdigladdad. Det skulle spara massor av ström eftersom många av oss glömmer att dra ut sladden när vi tar loss telefonen. Dessutom skulle det göra livet mycket enklare för oss konsumenter. Äntligen en bra EU-historia, säger Anna.Visst låter det lite som att EU parlamentarikerna även ser sig själva som en del mobilindustrin R&D verksamhet.
Återigen ett världsproblem löst! Skönt.
Socialism i praktiken del 2
Folk ringer utomlands. Får dyra mobilräkninar. Vem ska ta ansvar. Maila en politiker. EU fixar. Låter smaskens.
Visst låter det fint? EU tar krafttag för att folk ska ringa billigare utomlands.
Kommer mobiltelefonoperatörerna justera ned sina vinster? Troligen inte.
Vem får betala? De som inte reser utomlands.
Behövdes det riksdagsbeslut för att Ingvar Kamprad skulle komma på den revolutionernade affärsmodell som nu är IKEA? Nej.
Hade mobiloperatörerna klarat av att fixa detta utan Bryssel? Troligen.
Daniel Hannan tell it how it is!
Visst låter det fint? EU tar krafttag för att folk ska ringa billigare utomlands.
Kommer mobiltelefonoperatörerna justera ned sina vinster? Troligen inte.
Vem får betala? De som inte reser utomlands.
Behövdes det riksdagsbeslut för att Ingvar Kamprad skulle komma på den revolutionernade affärsmodell som nu är IKEA? Nej.
Hade mobiloperatörerna klarat av att fixa detta utan Bryssel? Troligen.
Daniel Hannan tell it how it is!
Socialism i praktiken
De senaste dagarna har vi kunnat skratta gott åt Daily Shows parodi på Sverige som socialistparadis.
Här är några som inte skrattar särskilt gott. Elif och Özgur - två till synes skötsamma personer - nekas bostad då de inte till fullo uppfyller de olika regler som det kommunala bostadsbolaget satt upp. Köpa bostadsrätt verkar inte vara något alternativ och då konkurrensen på bostadsmarknaden är mördande (eller obefintlig beroende på vilken synvinkel man väljer) så blir det till att fortsätta vara inneboende hos släktingar.
Bostadsregleringar => Lägre incitament för byggande => Bostadsbrist => Ökad byråkrati. Begrips?!
Mer marginalskatt någon?
Här är några som inte skrattar särskilt gott. Elif och Özgur - två till synes skötsamma personer - nekas bostad då de inte till fullo uppfyller de olika regler som det kommunala bostadsbolaget satt upp. Köpa bostadsrätt verkar inte vara något alternativ och då konkurrensen på bostadsmarknaden är mördande (eller obefintlig beroende på vilken synvinkel man väljer) så blir det till att fortsätta vara inneboende hos släktingar.
Bostadsregleringar => Lägre incitament för byggande => Bostadsbrist => Ökad byråkrati. Begrips?!
Mer marginalskatt någon?
Hej hå, hej hå, vi glatt från gruvan gå!
Efter en dag som började alltför tidigt och som sedan i princip enbart spenderats framför datorn så finns det begränsad inspiration till långa och reflekterande blogginlägg så jag tänkte bjuda på lite humor istället.
Det här - Facebook på 30-talet - är banne mig fortfarande lika roligt som när jag läste det första gången.
Det här - Facebook på 30-talet - är banne mig fortfarande lika roligt som när jag läste det första gången.
onsdag 22 april 2009
Talk the talk! Walk the walk?
"Jag vill upphäva Jantelagen som håller oss tillbaka och släppa fram morgondagens Ingvar Kamprad och andra goda krafter - för ett samhälle som tar till vara din skaparkraft och din arbetskraft så den kommer både dig själv och andra till del."Mats Odell i sin presentation på regeringens hemsida.
Som om inte bonusdebatten luktar jantelag lång väg.
Fingrarna i syltburken
Bonus. Vilket hemskt ord. De rikare blir rikare. De fattigare blir fattigare. Ack och ve. Jämmer och elände.
Det är väl ingen som missat den senaste tidens bonusdebatter med alla turer som det inneburit.
Nu är det dags för ytterligare en sväng. Regeringen med Mats Odell i spetsen kräver att AP-fonderna ska agera som bonuspoliser. Något som fått de ansvariga för AP-fonderna att bli något irriterade.
AP-fonderna har till uppgift att maximera det svenska folkets pensionssparande och är uttryckligen förbjudna att ta allmänna näringspolitiska eller ekonomiska-politiska beslut. Detta har varit den gällande principen just för att politikerna inte ska in och talla beroende på åt vilket håll vindflöjeln flyger just för tillfället. Återigen visar regeringen senaste åtgärder helt och klart att politiker inte kan låta bli att stoppa ner fingrarna i syltburken så fort de känner att deras minuter i rampljuset kan förlängas lite mer. Denna åtgärd är inte ett kraftttag för att vända den ekonomiska krisen, den kommer inte på ett enda sätt bidra till att svenska företag snäpper upp sig. Det åtgärden öppnar för är ytterligare en arena där svenska politiker ska gå in och "fixa lite" för "det allmännas bästa". Ännu en slippery slope som anträtts, vägen till helvetet går sannerligen via goda intentioner.
Jag råder er att se gårdagens (22/4) Aktuellt för att spana in debatten mellan Mats Odell och Stefan Fölster från Svenskt Näringsliv. Även riksdagsledamoten Carl B Hamilton (fp) säger en hel del bra saker.
I inslaget kan man även se Thomas Östros mysa över regeringens åtgärder. Kalla kårar.
Det är väl ingen som missat den senaste tidens bonusdebatter med alla turer som det inneburit.
Nu är det dags för ytterligare en sväng. Regeringen med Mats Odell i spetsen kräver att AP-fonderna ska agera som bonuspoliser. Något som fått de ansvariga för AP-fonderna att bli något irriterade.
AP-fonderna har till uppgift att maximera det svenska folkets pensionssparande och är uttryckligen förbjudna att ta allmänna näringspolitiska eller ekonomiska-politiska beslut. Detta har varit den gällande principen just för att politikerna inte ska in och talla beroende på åt vilket håll vindflöjeln flyger just för tillfället. Återigen visar regeringen senaste åtgärder helt och klart att politiker inte kan låta bli att stoppa ner fingrarna i syltburken så fort de känner att deras minuter i rampljuset kan förlängas lite mer. Denna åtgärd är inte ett kraftttag för att vända den ekonomiska krisen, den kommer inte på ett enda sätt bidra till att svenska företag snäpper upp sig. Det åtgärden öppnar för är ytterligare en arena där svenska politiker ska gå in och "fixa lite" för "det allmännas bästa". Ännu en slippery slope som anträtts, vägen till helvetet går sannerligen via goda intentioner.
Jag råder er att se gårdagens (22/4) Aktuellt för att spana in debatten mellan Mats Odell och Stefan Fölster från Svenskt Näringsliv. Även riksdagsledamoten Carl B Hamilton (fp) säger en hel del bra saker.
I inslaget kan man även se Thomas Östros mysa över regeringens åtgärder. Kalla kårar.
Musik med budskap!
Det här är en låt med ett riktigt bra budskap!
Om Magdalena Ribbing körde med lika raka rör så skulle vi nog kunna få fason på världen.
Om Magdalena Ribbing körde med lika raka rör så skulle vi nog kunna få fason på världen.
Will the real issue please stand up!
För ett tag sedan så snubblade jag över denna artikelserie från Dagens Nyheter. Det finns många bra artiklar men det var speciellt en som jag fastnade för lite extra, den som heter "De starka ska hjälpa de svaga".
Kortfattat så handlar artikeln om en läkare som är mycket kritisk mot regeringens nya sjukförsäkringsregler och således startat en kampanj mot detta. Hon beskriver hur de nya regler riskerar att öka på utslagningen i samhället i och med en ökad vilja att reglera hur sjukförsäkringssystemet ska se ut.
Man kan tycka vad man vill om reglerna i sak och generellt har jag väldigt svårt för när staten eller andra delar av den offentliga sektorn lägger sig i hur man ska leva sitt liv. Det finns dock en viktig faktor som oftast glöms bort i den här typen av diskussioner, oavsett om diskussionen rör studiemedel, Konstfack eller andra offentliga utgiftsposter. Vad ska man betala med skattepengar och hur ska man reglera detta?
Om vi börjar i ytterligheten - staten ska under inga omständigheter hålla koll på vart pengarna går - så tror jag nog att de flesta skulle hålla med om det inte vore en särskilt god idé. Således måste någon typ av ramar sättas upp för att pengarna inte ska gå rakt ut i sjön och vips hamnar vi diskussionen om exakt hur reglerna ska ut. De som vill skärpa reglerna kommer alltid uppfattas som "elaka" medan de som vill ha något slappare attityd blir de "snälla". Det stora problemet som jag ser det är man försöker hitta en "one size fits all" lösning vilket medför att det alltid kommer finnas folk som bli missnöjda och som då kommer klaga.
Det kan vara sjuka personer som känner att deras sjukdomstillstånd skuldbeläggs, studenter som inte känner att det får studera hur länge de vill eller konstnärselever som inte känner att de får måla vad de vill.
Jag tycker det är synnerligen anmärkningsvärt att diskussionen hela tiden tenderar att hamna i "jag vill ha regelstruktur X" istället för att låta den mänskliga kreativiteten råda. Om man nu är uppenbarligen missnöjd med hur en viss struktur ser ut så borde det naturliga vara att gå till en annan instans som man känner passar en mycket bättre. Tanken om den allomfattande välfärdsstaten gör att innovationsförmågan säckar ihop såsom efter en pungspark och leder till ilskna känslor eftersom det inte finns en reträttväg för dem som inte för tillfället pasar perfekt in i den rådande modellen.
Släpp fångarna loss det är vår!
Kortfattat så handlar artikeln om en läkare som är mycket kritisk mot regeringens nya sjukförsäkringsregler och således startat en kampanj mot detta. Hon beskriver hur de nya regler riskerar att öka på utslagningen i samhället i och med en ökad vilja att reglera hur sjukförsäkringssystemet ska se ut.
Man kan tycka vad man vill om reglerna i sak och generellt har jag väldigt svårt för när staten eller andra delar av den offentliga sektorn lägger sig i hur man ska leva sitt liv. Det finns dock en viktig faktor som oftast glöms bort i den här typen av diskussioner, oavsett om diskussionen rör studiemedel, Konstfack eller andra offentliga utgiftsposter. Vad ska man betala med skattepengar och hur ska man reglera detta?
Om vi börjar i ytterligheten - staten ska under inga omständigheter hålla koll på vart pengarna går - så tror jag nog att de flesta skulle hålla med om det inte vore en särskilt god idé. Således måste någon typ av ramar sättas upp för att pengarna inte ska gå rakt ut i sjön och vips hamnar vi diskussionen om exakt hur reglerna ska ut. De som vill skärpa reglerna kommer alltid uppfattas som "elaka" medan de som vill ha något slappare attityd blir de "snälla". Det stora problemet som jag ser det är man försöker hitta en "one size fits all" lösning vilket medför att det alltid kommer finnas folk som bli missnöjda och som då kommer klaga.
Det kan vara sjuka personer som känner att deras sjukdomstillstånd skuldbeläggs, studenter som inte känner att det får studera hur länge de vill eller konstnärselever som inte känner att de får måla vad de vill.
Jag tycker det är synnerligen anmärkningsvärt att diskussionen hela tiden tenderar att hamna i "jag vill ha regelstruktur X" istället för att låta den mänskliga kreativiteten råda. Om man nu är uppenbarligen missnöjd med hur en viss struktur ser ut så borde det naturliga vara att gå till en annan instans som man känner passar en mycket bättre. Tanken om den allomfattande välfärdsstaten gör att innovationsförmågan säckar ihop såsom efter en pungspark och leder till ilskna känslor eftersom det inte finns en reträttväg för dem som inte för tillfället pasar perfekt in i den rådande modellen.
Släpp fångarna loss det är vår!
Bänka er där hemma
Imorgon går andra avsnittet av Korseld (som jag tipsade om här)
Gäst är moderaternas partisekreterare Per Schlingmann och i skenet av hans senaste utspel där han uppmanar moderatstyrda kommuner att verka för höjd skatt, alltför att inte "påverka välfärdens kärna".
Som ett kortsiktigt taktiskt drag så kan det ju låta klokt. Moderaterna visar än en gång att de är de "Nya Pragmatikern" som gör vad som helst för att allt ska funka. Pragmatism är inte nödvändigtvis något dåligt i alla lägen, naturligtvis är det bra att kunna ändra uppfattning och hitta nya lösningar. Problemet med det här utspelet är att det är en lång räcka av moderata kursändringar som sakta men säkert utraderar mångt och mycket av den moderata systemkritiken. Det börjar nog bli dags att reflektera lite över hur mycket man kan röra sig mot mitten innan man inser att ens försörjningslinjer bakåt börjar tunnas ut.
Höjda skatter är - för att simplifiera - en vänsterlösning. Att börja erkänna att problemet ligger på intäktssidan (dvs. skattebasen) istället för på utgiftssidan (hur det offentliga använder pengarna) öppnar för att erkänna den rödgröna alliansens huvudparoll - "allt går med en bra skattesats" - såsom sann.
Om vi gör ett jämförande exempel mot ett företag. I kristider vilken av följande två alternativ är vanligast för näringslivet:
1. Höja priserna
2. Skära i kostnaderna
I den absolut majoriteten av fallen är det alternativ 2 som gäller skulle jag vilja påstå. Det måste ju vara rimligare att man ser om sitt eget hus innan man börjar gå och kräva mer i ersättning från dem som föder en. Detta modus operandi borde rimligtvis finnas i svenska kommuner också. Om budgeten inte går ihop så är det väl dags för lite vanliga hederliga priorieringar. Är det kommunala kärnområden att driva badhus, teatrar, ungdomsgårdar etc.
Svaret ligger inte i skattesatsen, svaret ligger i att göra en rejäl översyn av verksamhet!
Gäst är moderaternas partisekreterare Per Schlingmann och i skenet av hans senaste utspel där han uppmanar moderatstyrda kommuner att verka för höjd skatt, alltför att inte "påverka välfärdens kärna".
Som ett kortsiktigt taktiskt drag så kan det ju låta klokt. Moderaterna visar än en gång att de är de "Nya Pragmatikern" som gör vad som helst för att allt ska funka. Pragmatism är inte nödvändigtvis något dåligt i alla lägen, naturligtvis är det bra att kunna ändra uppfattning och hitta nya lösningar. Problemet med det här utspelet är att det är en lång räcka av moderata kursändringar som sakta men säkert utraderar mångt och mycket av den moderata systemkritiken. Det börjar nog bli dags att reflektera lite över hur mycket man kan röra sig mot mitten innan man inser att ens försörjningslinjer bakåt börjar tunnas ut.
Höjda skatter är - för att simplifiera - en vänsterlösning. Att börja erkänna att problemet ligger på intäktssidan (dvs. skattebasen) istället för på utgiftssidan (hur det offentliga använder pengarna) öppnar för att erkänna den rödgröna alliansens huvudparoll - "allt går med en bra skattesats" - såsom sann.
Om vi gör ett jämförande exempel mot ett företag. I kristider vilken av följande två alternativ är vanligast för näringslivet:
1. Höja priserna
2. Skära i kostnaderna
I den absolut majoriteten av fallen är det alternativ 2 som gäller skulle jag vilja påstå. Det måste ju vara rimligare att man ser om sitt eget hus innan man börjar gå och kräva mer i ersättning från dem som föder en. Detta modus operandi borde rimligtvis finnas i svenska kommuner också. Om budgeten inte går ihop så är det väl dags för lite vanliga hederliga priorieringar. Är det kommunala kärnområden att driva badhus, teatrar, ungdomsgårdar etc.
Svaret ligger inte i skattesatsen, svaret ligger i att göra en rejäl översyn av verksamhet!
söndag 19 april 2009
Word ryter till
Har suttit och plitat lite i Word idag och när jag skrev ordet "Bostadsbidrag" så kom det vips ett litet fint grönt streck under ordet för att indikerar att just bostadsbidrag minsann är ålderdomligt och byråkratiskt.
Undrar om Microsoft hyser agg mot andra delar av det svenska transfereringssystemet? Kanske en del av en subliminal kampanj! Jänkarna är överallt!
Nåväl, nu är det slut med konspirationsklurande för idag och tillbaks till arbetet.
Undrar om Microsoft hyser agg mot andra delar av det svenska transfereringssystemet? Kanske en del av en subliminal kampanj! Jänkarna är överallt!
Nåväl, nu är det slut med konspirationsklurande för idag och tillbaks till arbetet.
lördag 18 april 2009
fredag 17 april 2009
Bomber och granater
Svenska Dagbladets och Aftonbladets nya satsning Korseld är ett ganska spännande koncept. Sanna Rayman och Katrine Kielos, båda två med varsin riktig skarp penna, slår sina påsar ihop och grillar makthavare från höger och vänster.
Jag tror att det är nyttigt att lyfta upp frågeställningar och sedan belysa dem ur både ett tydligt höger- och vänsterperspektiv. Det är ju mer hederligt att agera på det sätt än att låtsas att journalister är helt och hållet neutrala i alla lägen.
Hoppas bara att det håller på tillräckligt länge för att de båda ska kunna hitta formen. Att gå från ledarskribent till programledare kan vara lite trixigt, men friskt vågat är hälften vunnet!
p.s. i övrigt så slås jag alltid över att Thomas Östros låter som en domedagsprofet, det blir nästan lite som när Jehovs vittnen bedyrar att världen ska gå under i snitt vartannat år d.s.
Jag tror att det är nyttigt att lyfta upp frågeställningar och sedan belysa dem ur både ett tydligt höger- och vänsterperspektiv. Det är ju mer hederligt att agera på det sätt än att låtsas att journalister är helt och hållet neutrala i alla lägen.
Hoppas bara att det håller på tillräckligt länge för att de båda ska kunna hitta formen. Att gå från ledarskribent till programledare kan vara lite trixigt, men friskt vågat är hälften vunnet!
p.s. i övrigt så slås jag alltid över att Thomas Östros låter som en domedagsprofet, det blir nästan lite som när Jehovs vittnen bedyrar att världen ska gå under i snitt vartannat år d.s.
Kreativ bokföring
"It takes audacity to repeat this after it had been so widely exposed as transparently phony. Most of this $2 trillion is conjured up by refraining from spending $180 billion a year for 10 more years of surges in Iraq. Hell, why not make the "deficit reductions" $10 trillion -- the extra $8 trillion coming from refraining from repeating the $787 billion stimulus package annually through 2019."Charles Krauthammer, Washington Post, är måttligt road av Obama administrationens sätt att göra budgetkalkyler.
Proportional response
Tjugo låtar, nio filmer och fyra dataspel = 1 års fängelse och 30 miljoner kronor i böter.
Jag tycker det är härligt när det svenska rättsväsendet tar i med hårdhandskar mot de hårda brotten i samhället.
Perspektiv på tillvaron:
Våldtäkt mot barn = 150 timmars samhällstjänst och 110 000 kronor i skadestånd
4 grova våldtäkter och 1 försök till grov våldtäkt = rättspsykiatrisk vård och 300 000 kronor i skadestånd
Jag tror jag överlåter resten av dagens samhällsanalys till Rocky:
Jag tycker det är härligt när det svenska rättsväsendet tar i med hårdhandskar mot de hårda brotten i samhället.
Perspektiv på tillvaron:
Våldtäkt mot barn = 150 timmars samhällstjänst och 110 000 kronor i skadestånd
4 grova våldtäkter och 1 försök till grov våldtäkt = rättspsykiatrisk vård och 300 000 kronor i skadestånd
Jag tror jag överlåter resten av dagens samhällsanalys till Rocky:
torsdag 16 april 2009
After Hoc, Therefore Something Else Hoc
Göran Rosenberg lyftar idag på den protektionistiska stenen och låter de gråsuggor som propagerar emot frihandel få lite utrymme i Svenska Dagbladet.
Hans tes är att alla länder som idag är rika har någon gång kört med lite protektionistiska tendenser och att det således borde vara fullt tillåtet att skydda sig själva lite mer. Visst låter det som en vacker tanke, någon har gjort någonting och sedan har något hänt och således borde vi göra samma sak en gång till.
Tyvärr så visar inte herr Rosenberg i sin artikel upp några substanstaiella bevis för att det var just protektionismen som frälste västvärlden och Asien. Det verkar helt klart som om den gode Rosenberg visar upp en av de mest klassiska logiska felsluten som finns, nämligen slutledningar enligt devisen post hoc, ergo propter hoc.
"Post hoc, ergo propter hoc" är ett latinskt uttryck som betyder "Efter detta, därför av detta" och innebär att man helt enkelt drar slutsatsen att ett resultat är beroende av en händelse enbart därför att händelsen inträffade innan resultatet.
Med samma logik kan man bevisa att minskningen av pirater ligger bakom den globala uppvärmningen. Kanske kan vara en idé för herr Rosenbergs nästa kolumn, Indiska oceanen borde lämnas helt åt sitt öde och de somaliska piraterna borde få härja fritt. Allt för att rädda planeten!
Hans tes är att alla länder som idag är rika har någon gång kört med lite protektionistiska tendenser och att det således borde vara fullt tillåtet att skydda sig själva lite mer. Visst låter det som en vacker tanke, någon har gjort någonting och sedan har något hänt och således borde vi göra samma sak en gång till.
Tyvärr så visar inte herr Rosenberg i sin artikel upp några substanstaiella bevis för att det var just protektionismen som frälste västvärlden och Asien. Det verkar helt klart som om den gode Rosenberg visar upp en av de mest klassiska logiska felsluten som finns, nämligen slutledningar enligt devisen post hoc, ergo propter hoc.
"Post hoc, ergo propter hoc" är ett latinskt uttryck som betyder "Efter detta, därför av detta" och innebär att man helt enkelt drar slutsatsen att ett resultat är beroende av en händelse enbart därför att händelsen inträffade innan resultatet.
Med samma logik kan man bevisa att minskningen av pirater ligger bakom den globala uppvärmningen. Kanske kan vara en idé för herr Rosenbergs nästa kolumn, Indiska oceanen borde lämnas helt åt sitt öde och de somaliska piraterna borde få härja fritt. Allt för att rädda planeten!
måndag 13 april 2009
Pipeline
"Vad ligger i pipen?" är lite av ett modeuttryck i min bekantskapskrets. Själv använder jag det nästintill dagligen. Vad gäller bloggen så ligger två rysligt spännande inlägg rörande sjukförsäkringssystemets grunder såväl som hur man hanterar fanatism i min pipeline för tillfället. På grund av tillfällig sinnesslöhet inducerad av påskmust så kommer dessa försenade påskägg dröja lite. Men "relax, take it easy" jag bjuder på ett par godbitar att läsa i väntan på dessa inlägg.
1. Manolo.se - en underbart inspirerande modeblogg.
2. Emerging101.com - artiklar om Sveriges 101 mest spännande företag inom IT och teknik.
3. RealClearWorld - allt som händer i världen på en och samma sida.
1. Manolo.se - en underbart inspirerande modeblogg.
2. Emerging101.com - artiklar om Sveriges 101 mest spännande företag inom IT och teknik.
3. RealClearWorld - allt som händer i världen på en och samma sida.
fredag 10 april 2009
torsdag 9 april 2009
En bra dag!
Idag är en typiskt bra dag. Solen skiner, förkylningen börjar så smått släpp och en del saker som går åt rätt håll har skett under dagen.
Finns mycket på agendan nu, dels arbetsrelaterat samt en del påskledighet så i väntan på nya frisk blogginlägg rekommenderar jag följande sida: Insert Africa.
Alla kan rädda världen, eller åtminstone en del av den!
Finns mycket på agendan nu, dels arbetsrelaterat samt en del påskledighet så i väntan på nya frisk blogginlägg rekommenderar jag följande sida: Insert Africa.
Alla kan rädda världen, eller åtminstone en del av den!
onsdag 8 april 2009
Nyktra tankar
tisdag 7 april 2009
Englund ryter till
Men jag har tagit emot en medalj av kungen utan att vara rojalist, så då kan jag väl ta emot det här priset utan att vara leninistMattias Gardell, religionshistoriker från Uppsala, motiverar varför han tar emot Leninpriset. Ett pris som utdelas till Jan Myrdals minne. Den gode herr Gardell har en minst sagt flexibel syn på vilka värderingar och personligheter han vill förknippas med.
Peter Englund - blivande ständig sekreterare i Svenska Akademien och en av Sveriges mest intressanta akademiker - har dagen till ära instiftat sitt eget pris för att hylla Gardells intellekt, Pol Pot priset. Förutom den oerhörda äran att få förknippas med ytterligare ett blodbesudlat namn så består priset av 1 miljard mark i 1923 års penningvärde samt boken “Gulag - De sovjetiska lägrens historia” av Anne Applebaum.
Nu väntar vi bara på att Folkfronten ska öppna nomineringarna gällande årets Hitler-pris. Kanske herr Gardell är sugen på att korka upp champagnen ytterligare en gång?
måndag 6 april 2009
Kanske inte Voltaire, men klarspråk i vart fall
Efter att det har spekulerats kring vilka eftergifter som gavs för att få Turkiet att godkänna Anders Fogh Rasmussen som ny generalsekreterare för NATO så sätter nu Fogh Rasmussen ner foten.
Hör på nu. I Danmark ber vi inte om ursäkt för att vi har yttrandefrihet.En ursäkt för uppståndelsen rörande Mohammedkariktaryrerna samt nedstängningen av en kurdisk TV-station har varit uppe på tapeten gällande vilka eftergifter som kunde getts i utbyte mot det turkiska stödet. Som man kan utläsa av citatet verkar det ju i vartfall inte bli så mycket med den saken.
Syster, skalpell tack!
Just nu avgörs uppenbarligen Wanja Lundby-Wedins öde av LO-styrelsen (DN, SvD)
Jag tänkte inte ta så mycket tid till att diskutera alla turer även om det finns en uppsjö av saker att diskutera rörande. Framförallt kring hur svårt det verkar vara att leva som man lär, media älskar ju att frossa i allt som lutar hyckleri! Nåväl, det var ju inte där jag skulle hamna.
Det intressanta i kråksången är anledningen till den senaste stormen. Ordförande Lundby-Wedin kunde uppenbarligen komma helskinnad i från tumultet så länge det enbart handlade om ren inkompetens (ja, man är inte så jätteklipsk om man inte fattar det mest elementära rörande styrelsearbete - att sätta sig in i sakfrågorna!). Men så fort som Partiet börjar ta skada av saker och ting så ter sig snarare ordförandestolen som en katapultstol.
Är det verkligen Partiet som ska avgöra hur en intresseorganistion ska sköta sin interna affärer. Vad jag minns så är det ju långt ifrån alla LO:s medlemmar som sympatiserar med Partiet.
Ett kirurgiskt snitt i den facklig-politiska samverkan hade kanske varit nyttigt. LO kan sluta leka kvasi-parti och Partiet kan sluta agera bulvan åt fackförbund.
(Gudmundson är inne på samma spår)
Jag tänkte inte ta så mycket tid till att diskutera alla turer även om det finns en uppsjö av saker att diskutera rörande. Framförallt kring hur svårt det verkar vara att leva som man lär, media älskar ju att frossa i allt som lutar hyckleri! Nåväl, det var ju inte där jag skulle hamna.
Det intressanta i kråksången är anledningen till den senaste stormen. Ordförande Lundby-Wedin kunde uppenbarligen komma helskinnad i från tumultet så länge det enbart handlade om ren inkompetens (ja, man är inte så jätteklipsk om man inte fattar det mest elementära rörande styrelsearbete - att sätta sig in i sakfrågorna!). Men så fort som Partiet börjar ta skada av saker och ting så ter sig snarare ordförandestolen som en katapultstol.
Är det verkligen Partiet som ska avgöra hur en intresseorganistion ska sköta sin interna affärer. Vad jag minns så är det ju långt ifrån alla LO:s medlemmar som sympatiserar med Partiet.
Ett kirurgiskt snitt i den facklig-politiska samverkan hade kanske varit nyttigt. LO kan sluta leka kvasi-parti och Partiet kan sluta agera bulvan åt fackförbund.
(Gudmundson är inne på samma spår)
Var är Voltaire?
Ett intressant blogginlägg virvlade förbi idag. Det berör en FN resolution som initierats av OIC (Organisation of Islamic Conference) och som strävar mot att bekämpa kränkningar av religioner i allmänhet samt kränkningar av islam i synnerhet.
Verkar som om upplysningsfilosoferna har en del kvar att göra. Var är 2000-talets Voltaire?
Verkar som om upplysningsfilosoferna har en del kvar att göra. Var är 2000-talets Voltaire?
fredag 3 april 2009
Unintended consequences
G20 mötet verkar ha gått bra. Protektionism á la Sarkozy verkar ha fått sig törn och det pratas till och med om att se till att världshandeln flyter smidigare. Dessutom ska en ohemult stor summa pengar pumpas in i IMF och Världsbanken för att få saker och ting att stabilisera sig.
Nåväl innan champagnekorkarna flyger i luften så betänka följande:
Vi människor kan inte ens anlägga en fin gräsmatta utan att någon bestämmer sig för att skapa sina egna stigar trots rik tillgång på trevliga asfalterade vägar utmed gräsmattan.
Så hys inte för stora förhoppningarna till biljonrullningarna eller guldkantade löften, gör det själv. Do It!
Nåväl innan champagnekorkarna flyger i luften så betänka följande:
Vi människor kan inte ens anlägga en fin gräsmatta utan att någon bestämmer sig för att skapa sina egna stigar trots rik tillgång på trevliga asfalterade vägar utmed gräsmattan.
Så hys inte för stora förhoppningarna till biljonrullningarna eller guldkantade löften, gör det själv. Do It!
Networking deluxe
För ett tag sedan fick jag ett sms av en god vän som tyckte jag hade sett litet sliten ut under dagen. Först fick min fåfänga sig en begränsad törn. Jag? Sliten? Skulle inte tro det! Vid en något mer genomarbetad eftertanke så uppskattade jag ändå gesten.
Jag har reflekterat lite över det här idag. Från många olika håll har jag, framförallt under den senare tiden, matats med den gamla sanningen att om man ska komma någonstans så är det nätverkande som gäller.
Jag håller med. Är en man en ensam liten pojke med mycket idéer är nätverkande a och o för att kunna realisera ens hälften av allt man kan klura ut. Men jag tror det är viktigt att stanna upp och fundera en stund efter vad som är basen i ditt nätverk. Beakta följande klipp från tidshistoriens bästa serie och se sedan till att du alltid har någon som kan hoppa ner i ett hål tillsammans med dig. Först då är du redo att ge dig ut och nätverka!
Jag har reflekterat lite över det här idag. Från många olika håll har jag, framförallt under den senare tiden, matats med den gamla sanningen att om man ska komma någonstans så är det nätverkande som gäller.
Jag håller med. Är en man en ensam liten pojke med mycket idéer är nätverkande a och o för att kunna realisera ens hälften av allt man kan klura ut. Men jag tror det är viktigt att stanna upp och fundera en stund efter vad som är basen i ditt nätverk. Beakta följande klipp från tidshistoriens bästa serie och se sedan till att du alltid har någon som kan hoppa ner i ett hål tillsammans med dig. Först då är du redo att ge dig ut och nätverka!
Mental terapi
Jag ber om ursäkt för att jag ger Ben Stiller mer etertid än vad han någonsin förtjänat – men han ska ha cred för att han kan yttra orden "Do It!" på ett väldigt bra sätt.
Kan vara hans enda kvalitet som skådespelare måhända.
Kan vara hans enda kvalitet som skådespelare måhända.
Do It!
Varför Do It? Det är min främsta och starkaste övertygelse att varje individ har möjlighet att förbättra världen bara men sätter igång och gör det! Naturligtvis kan det vara nyttigt att sätta sig ner och tänka lite först, men glöm aldrig bort att omsätta dina tankar i handling!
Några som inspirerar mig otroligt mycket är Red Button Design. Två unga, smarta och driftiga studenter från Glasgow som bestämmde sig för att lösa problemet med bristande tillgång av rent vatten. Gå in på deras hemsida och låt dig inspireras eller ta en kik på när de tämjer de fruktade drakarna i Dragon’s Den!
4 minuter in i första videon kommer Amanda och James.
Några som inspirerar mig otroligt mycket är Red Button Design. Två unga, smarta och driftiga studenter från Glasgow som bestämmde sig för att lösa problemet med bristande tillgång av rent vatten. Gå in på deras hemsida och låt dig inspireras eller ta en kik på när de tämjer de fruktade drakarna i Dragon’s Den!
4 minuter in i första videon kommer Amanda och James.
Entré
Måhända delvis påverkad av den feberyra som rasar i mig för tillfället bestämmer jag mig således för att göra entré i etern!
Tankar om världen, entreprenörskap och annat som inspirerar mig kommer blandas med en lagom dos cynism (med eller utan logik) för att ge er alla en chans till att njuta av min syn på världen.
Hejsan, välkommen och vi hörs!
Tankar om världen, entreprenörskap och annat som inspirerar mig kommer blandas med en lagom dos cynism (med eller utan logik) för att ge er alla en chans till att njuta av min syn på världen.
Hejsan, välkommen och vi hörs!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
