För ett tag sedan fick jag ett sms av en god vän som tyckte jag hade sett litet sliten ut under dagen. Först fick min fåfänga sig en begränsad törn. Jag? Sliten? Skulle inte tro det! Vid en något mer genomarbetad eftertanke så uppskattade jag ändå gesten.
Jag har reflekterat lite över det här idag. Från många olika håll har jag, framförallt under den senare tiden, matats med den gamla sanningen att om man ska komma någonstans så är det nätverkande som gäller.
Jag håller med. Är en man en ensam liten pojke med mycket idéer är nätverkande a och o för att kunna realisera ens hälften av allt man kan klura ut. Men jag tror det är viktigt att stanna upp och fundera en stund efter vad som är basen i ditt nätverk. Beakta följande klipp från tidshistoriens bästa serie och se sedan till att du alltid har någon som kan hoppa ner i ett hål tillsammans med dig. Först då är du redo att ge dig ut och nätverka!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar